Flygvapennytt 1998 4.pdf
(
5628 KB
)
Pobierz
,4
r-
öt:a
E
i:
<:
rc
r
.
~.
h
s-··'n
.;- .:,
:;-.-
r.e·1
i~
wWwaefse
759
C
a
en ha odet
Redaktion rad
Nyligen bildades FlygvapenNytts redaktionsråd. För
utom chefredaktören ingår följande personer i rådet:
flygvapnets ställföreträdande generalinspektör, över
sten av första graden Owe Wagermark (ansvarig ut
givare), flygvapencentrums informationschef över
stelöjtnant Sven Hammar, Lars Christoffersson och
Karin Lorentzon från Högkvarterets informationsav
delning, samt major Anders Linner som ti/l vardags är
informationschef vid F
7
i Såtenäs.
Rådets uppgift är bl
a
att stödja chefredaktörens
arbete och det har en viktig funktion att fylla. Dess
medlemmar har ett stort kontaktnät både inom och
utanför Försvarsmakten och kan därmed bl
a
hjälpa
till att hålla mig informerad
om
vad som händer på
olika håll.
För min egen del avser jag att resa runt på våra för
band
så
mycket som tiden medger. Men ett aktivt enga
gemang i vår tidskrift från flygvapnets personal är väl
kommet och nödvändigt för att FlygvapenNytt också
i
fortsättningen skall vara en bra tidning. Hör av er!
C/
;
lygvapenNy
tf
ä,
en
tidskäft som nästa
J,
fylle,
J
60 år. För egen del har jag följt tidningen sedan bör
jan av 1970-talet. Då som väldigt intresserad flygpoj
ke, från mitten av 1980-talet som frilansande medar
betare. När chansen att bli chefredaktör yppade sig
tvekade jag inte en sekund.
Chefredaktörsstolen har varit min sedan den 1
september och förväntningar
om
ett intressant jobb
har redan visat sig stämma. Men att leda arbetet med
att göra Nordens största militära flygtidskrift innebär
också en stor utmaning.
Tidningens förre chefredaktör Jahn Charlevi/le har
gjort ett fantastiskt jobb med att utveckla Flygvapen
Nytt till en uppskattad och bra tidskrift med hög kva
litet. För en tid sedan mötte jag en för mig okänd per
son i en av Högkvarterets korridorer. Han tittade på
mig och sade spontant:
- Här möter jag han som har husets tyngsta arv att
förvalta!
Det är naturligtvis inte så, men jag uppfattar det
som ett bevis på att min företrädare har gjort ett bra
jobb.
Min målsättning är självfallet att FlygvapenNytts
läsare även fortsättningsvis skall finna tidningen int
ressant, läsvärd, betydelsefull och viktig. Tidningen
skall bl
a
spegla den verksamhet som flygvapnet
bedriver. De senaste åren har flygvapnet kunnat del
taga i internationell verksamhet som exempelvis PFF,
partnerskap för fred. Detta deltagande har blivit allt
mer betydelsefullt för flygvapnet, därför ägnas en
stor del av denna tidning åt verksamhet med interna
tionell anknytning.
Den som följt tidningen tidigare har säkert lagt
märke ti/l att den i stor omfattning görs av flygvap
nets egen personal. Det är min förhoppning att ni
även i fortsättningen vi/l vara med och göra vår tid
ning.
På internet
Från mitten av december räknar jag med att Flygva
penNytt även kommer att kunna läsas på internet.
Du hittar den på adressen
www.mil.seIFlvg.
Tanken är att internetversionen skall vara ett komp
lement till den tryckta tidningen. Här kommer de vik
tigaste artiklarna att finnas, men också information
som inte återfinns i tidningsversionen. Det är mång
fald som ger styrka och genomslagskraft.
•
Peter Liander
FlygvapenNytt
59
Jr
Nordens största
och
äldsta
militära flygtidskrift:
33.992
ex.
Trycks
pJ
miljövänligt
papper.
URINNEHAL~
Sid
4
6
8
12
14
16
18
20
23
24
25
26
30
34
36
37
39
Sydafrika väljer Gripen
Flygvapnet kan även utomlands
/aktviggen i Slovakien
Evakuering med flyg
Su-27:or och Spetsnaz
Combat Search And Rescue i flygvapnet
F 17-förband kommer till undsättning
Team 60
kommer igen
Bra reklam för flygvapnet
Gripen lufttankar
Viggen har lämnat Såtenäs
Kunskapskriget och den kreativa olikheten
FVRF-aktuellt
F
20
besökte Slovakien och Tjeckien
Välkommen TP 103 Citation
FareweIl Caravelle
Debatt
Q
Försvarsmaktens
nya baskrav
F
örsvarsmaktens nya fys;
ka
baskrav för officerare är
fastställda sedan
1
juli. Den
som vill veta
mera
om
des
a
kan
titta
på internet
un
der adressen:
http://www.mil.se/FM/
arme/ks/ baskrav.html
Chefredaktör:
Peter Liander
I redaktionen: Lars Christofferson
Ansvarig utgivare: Owe Wagermark
Prenumeration:
Marie Tisäter
Ljungbergs Tryckeri AB, Klippan 1998-12-09 (981896)
BIDRAG från läsekretsen välkomnas. Redak
tionen förbehåller sig rätten alt redigera allt ma
terial. - Endast "Ledaren" ger uttryck för
Generalinspektörens åsikter. För signerade
artiklar svarar resp förfaltare, för redigering och
layout redaktionen. - För insänt EJ beställt
material ansvaras inte.
ATERGIVANDE av textinnehållet medges.
Källan önskas tydligt angiven.
Adress:
'fi"
FlygvapenNyt1
Artiklar
m m:
08-7887569
HKV/INFO
Prenumeration:
08-7889019
10785 Stockholm
vx: 08-788 75 00
Prenumerationspris 100 kr 1999
Postgironummer 31 6997-6
Kassa 103:0
•
Nr 1/99 ulges i mars
Manusstopp för nr 1/99
=
15
februari
Vad händer
i
försvaret idag?
Ring Försvar Direkt
077-122
7777.
(Sam/al<kQSlnad
max
80
öre/
min,)
Fax-nr: 08-788
88 66
FlygvapenNyt/
nI
4/98
2
General inspektören
för flygvapnet,
generalmajor
Jan Jonsson:
VåD
Dm
I
I
öst:e
n ha
r präglats
av
ett
intensivt
arbete
(
O
i Försvarsmaktens
nr.a
ledning. Jag
vill där
för
utnyttja
detta tillfälle att belysa
vissa
..
frågor
lite
närmare.
Det
underlag
till ominriktning som
OB I.ä mnade
till
regeri
ngen
elen 1
~
oktober
va
r
el:t
positivt fram
tidsinr
iktat förslag.
OB:s
fö
rslag
är
en tydlig kom
petenso rganisation med
förmåga att vid
behov
växa
till
ett
försvar
anpassat
för
ett väpnat
angrepp.
Ett
väpnat: angrepp
aven
helt annan natur
än
det sce
nario
som
dimensionerat oss
under det
kana
kri
get:,
OB begärde
inte mera penga r
än vad som avde
lats
i
försvarsbeslutet,
men
fö
reslog att anslagen i
större
utsträckning
skulle
utnyttjas till
att
skapa
en
kompetent Försvarsmakt
med
en ökad
förmåga
att
hantera
en
vidgad hotbild med
andra
hot och ris
ker.
Det
är
min
uppfattning
att
detta
är ett
bra
för'
slag,
aU
på
ett
mera kostnadseffektivt
sätt
skapa
en
mindre men mera kompetent
försva
rsmakt.
• •
Redan den 13 okt'ober ändrade rege ringens
budgetproposition de ekonomiska förutsättningar
na.
Försvarsmaktens
budgetram
för
de närmaste
tre
åren
minskades med
,~rygt
9 miljarder. En dryg
månad
senare
lämnade
OB
in
sin
konsekvens redo
~,isnin~
av
budgetproposi tionen till rege ringen.
OB:s mriktning var då att i största möjliga ut
sträckning spara
inom materielområdet
för
att mild
ra
effekterna
på verksamheten. Efter
ÖB:s
konsek
vensredovisning
gick
ansvaret
och initiativet tillba
ka
till
Sveriges
politiska ledning.
Vi
fick
inte det långsi ktiga beslut:
som
hade möj
liggjort
en
stabil
plane ring
för
Försvarsmakten.
Den kompromiss
som
nåddes blev
ett ickebeslut
för
Försvarsmakten och för
vår'
personal.
Genom
att
låta Försvarsmakten låna av
sina
framtida
a
nslag har
våra
politiker köpt tid fram till Kont roll
station 99.
Hur nedskärningarna
skall
genomfö
ras
och hur
verksamhete
n
blir,
framgår först
när
rege
ringens
regleringsbrev fö
r 1999
överlämnas till
Försvarsmakten. Våra
uppgifter
och ekonomin där
efter
kommer
för
hoppningsvis
att
klarläggas
i
Kon
tro llstation
99. Vad
det leder
till är
de t
omöjligt
att
fö
rutsäga
nu.
~}
Oaktat utfa llet av kontrollstationen
kan
ni
vara
förvissade om
att
jag och mina kollepor i Försvars
maktens ledning kommer
att
göra
va
rt
yttersta fö
r
att skap'a
bästa
möj liga
försva
r på den
ekonom iska
nivå
som
fastställs.
Hä rvid kommer intentione rna
i
ÖB:s
förslag
till ominriktning
fortfa
rande
ati vara
min ledstjärna. Vi
skall
åstadkomma en
kompe
tensorganistion. Jag har
vid
mina
besök
på flottil
je r,
skolor
och frivilli
go
rga nisationer
fra
mhållit
att
det viktigaste
för flygvapnet
är att
värna om
perso
nalens kompetens och kompetensutveckling.
Den
uppfattningen
står
jag
fast
vid.
• •
Under hösten fick
Sverige
en
förfrågan från
NATO om
vi kunde deltaga med fl
ygspaningsför
band
för övervakning av
efterlevnade
n av
freds
avtalet i Kosovo. Vi
svarade
att vi
inte kunde det nu,
vilket
i media rapporterades bero på
att
vi hade
dåliga
skyddssystem.
Hur det
egentligen fö
rhå ller
sig
belyser
jag på
an
nan plats i
detta
nummer. Det
som
var
av~ö rande
för
vå
rt
ställningstaga
nde
va
r
emellertid
I
första
hand att
vi
inte har haft möjl
ig
het
att ge
vår
personal
en adekvat
utbildning
för
denna
typ
av
uppgifter. Vi kommer att
intensifiera
vårt
arbete
för att lösa
både
detta
och
att lösa de
tekniska
problem
som begränsar vår
möj lighet
att
deltaga i internationella insatser.
• •
l
åt
mig passa på
att
uttrycka mitt
och
fl
yg
vapnets
tack
till Jahn CharlevilIe,
vår
nyss
pensione
rade
redaktör
fö
r
Flygvapen
Ny
tt.
Genom
sin
mång
åriga
insats har han på
många
sätt
blivit
synonym
med FlygvapenN
ytt.
Under Jahn Charlevilles
led
ning
ha r
vår
tidning utvecklats till
en
professionell
och mycket uppskattad tidskrift.
Vi
är
di
g
djupt
tacksa mma
för
din insats.
Till
sist
vill jag önska
alla
FlygvapenNytts läsare
en
fridfull jul och gott nyt11999.
FlygvapenNytt nr 4/98
3
!ut: j)ete/& LiAAbe/&,
IIlttJRh=FO
=Foto:
~o&e/&t ~~H.e/&/1J.,4e
$!J
Efter flera års marknadsföringsarbete av Gripen ser
det nu ut att lyckas för Saab/British Aerospace. Syd
afrika har valt Gripen som huvudalternativ för att
modernisera sitt flygvapen. Nu startar förhandling
arna mellan den sydafrikanska regeringen och
Saab/BAe
om
ett kontrakt på
28
Gripen-flygplan.
4
en 18 november tillkännagav
regeri ngen i Sydafri ka
att
man
valt Saab/British Aerospace:s
Gripen som
huvudalternativ inför
ett
kommande
köp
av
nya
stridsflygplan.
Beskedet kom mitt under den
då
på
gående
försvars materiel utstä II n ingen
DEXSA
(Defence
Exhibition
South Afri
ca)
i Pretoria
.
Gripen
marknadsförs numera inter
nationellt av
Saab
tillsammans med Bri
tish Aerospace
(BAe)
som är Europas
FlygvapenNyll
nr
4/98
bildningsplattform för blivande Gripen
piloter.
Att Sydafrika väljer Gripen är bra för
svensk i ndustri och företrädare för
Saab/BAe har naturligtvis positiva kom
mentarer. Saabs VD
Bengt
Halse:
- Vad jag vet är detta det mest omfat
tande enskilda handels- och investe
ringspaket som någonsin erbjudits Syd
afrika, tillsammans med fördelen aven
ti IIförl itl ig och kostnadseffektiv för
sva rs Iösn ing.
John
Weston, VD för BAe, säger:
- Vi ska nu tillsammans med den syd
afrikanska regeringen utveckla våra dis
kussioner om industrisamarbeten som
kommer att vara ti II stor betydelse för
den högteknologiska industrin som är på
frammarsch i Sydafrika, men också till
de företag i resten av världen som kan
komma att bl i leverantörer ti II Sydafri
ka, en kund med höga krav.
har exporterat flygplan som också an
vänds av det svenska flygvapnet, har
flygvapnets personal i olika omfattning
deltagit i utbi Idn i ngssammanhang. Det
har skett både i Sverige och hos den då
aktuella kunden. Liknande åtaganden
kommer sannol ikt att göras vid en even
tuell export av Gripen.
Gripen-centrum vid F 7 i Såtenäs har
redan från början anpassats för att ut
bilda inte bara svenska Gripen-piloter,
utan även elever från eventue lla kund
länder.
Sydafrikas flygvapen
Det sydafrikanska flygvapnet, Suid-Afri
kaanse Lugmag, har en militär perso
nalstyrka på
cirka
10 000 personer, samt
omkring 3 500 civila. Flygvapenchef är
generallöjtnant W Hechter, som har sin
stab i staden Pretoria
.
Utöver flygvapnets ordinarie styrkor
finns också en frivillig styrka kallad Ac
tive Citi
zens
Airforce. Organisationen
uppges
fö
rfoga över i storleksordning
20 000 personer. De löser främst upp
gifter på marken, men förfogar också
över ett tiotal divisioner bestående av
privatägda flygplan. Förbanden kan lik
nas med svenska Frivilliga Flygkåren.
Flygvapnets organisation består av 15
divisioner. Till jakt- och attackuppdrag
används sydafrikabyggda versioner av
Kfir och Mirage, här kallade Cheetah
.
Dessa är utvecklade av den inhemska
flygindustrin, Denel Aviation.
Företaget ti lIverkar också
attackhel
i
koptern CSH-2 Rooivalk, vilken tas i
tjänst av landets flygvapen under nästa
år. I övrigt flygs helikoptertyper som
Atlas Oryx och Alouette
III.
På transportflygsidan förekommer
både lätta och tunga flygplan
,
exem
pelvis Cessna 208, Pilatus PC-12, CASA
212, Douglas DC-3 och C-130B Her
cules. Till signalspanning och lufttank
ning används Boeing 707.
•
5
flygvapensamarbete
Efter DEXSA-utställningen besökte en
svensk flygvapendelegation, ledd av ge
neralinspektören för flygvapnet, gene
ralmajor
Jan
Jonsson, två sydafrikanska
flygbaser. I samverkan med Saab de
monstrerades Gripen både på marken
och i luften
.
jan jonsson kommenterar det sydaf
rikanska beslutet så här:
Jag har imponerats av den professio
nal'ism Sydafrika har visat under utvär
deringen och upphandlingsprocessen
av ett nytt stridsflygplan
.
jag är överty
gad om att landet valt det bästa flyg
planet Gripen
.
Detta kommer att ytter
Iigare stärka det goda samarbete som har
etablerats mellan våra flygvapen.
I detta skede, innan kontraktsför
handlingarna har slutförts, är det för ti
digt att exakt kunna ange hur det sven
ska flygvapnet påverkas aven sydafri
kansk Gripen-order. När Saab tidigare
största försvars- och rymdkonsortium.
Det brittiska företaget är, tillsammans
med svenska Investor, en av huvud
ägarna i Saab AB
.
Saab/BAe räknar nu med att ingåen
de förhandlingar kommer att påbörjas
inom en snar framtid. Det är ett omfat
tande avtal som skall förhandlas fram.
Det rör sig om 28 Gripen
.
För BAe:s del
rör det sig om också om en order på 24
jetskolflygplan av typen Hawk. Denna
flygplanstyp anses utgöra en god ut-
FlygvapenNytt nr 4
/98
Plik z chomika:
jano1968
Inne pliki z tego folderu:
Flygvapennytt 2003 4.pdf
(4377 KB)
Flygvapennytt 2003 3.pdf
(4352 KB)
Flygvapennytt 2003 2.pdf
(4691 KB)
Flygvapennytt 2003 1.pdf
(7533 KB)
Flygvapennytt 2002 4.pdf
(4725 KB)
Inne foldery tego chomika:
100 битв которые изменили мир(Rus)
20th Century (Ang)
4+ Publications(Czech)
ABC CLIO(Eng)
Aerei Nella Storia (Ita)
Zgłoś jeśli
naruszono regulamin